ARTIKEL - läs fler artiklar
Klimatkrisen i ett nötskal

Klimatkrisen kan bäst utläsas i luftens CO2-halt eller den totala mängden CO2 i atmosfären. Om CO2-mängden (CO2-halten) ökar förvärras situationen och om den minskar visar detta att utsläppen inte bara minskar utan även att CO2 tas upp mer än det släpps ut - men - det visar inte hur snabbt situationen förbättras. Trögheten i effekten av CO2-halten har vi ingen aning om. Det enda vi kan utläsa är om utsläppen ökar, står stilla eller minskar. Och - CO2-halten ökar d.v.s. utsläppen ökar mer än CO2 tas upp!
 
Klimatkrisens följder vet vi inte mycket om - men - vi vet att isarna i arktis smälter fortare än de nybildas - vi vet att jordens glaciärer smälter snabbare än de nybildas - vi vet att jordens permafrost smälter fortare än den nybildas. Att is smälter borde bero på att temperaturen ökar över året - inte bara i arktis utan överallt där det finns glaciärer. Det behövs inga termometrar för att konstatera detta.


Hur ska man då få stopp på ökningen av CO2 i atmosfären, och ännu svårare, hur ska man kunna minska den? Det enklaste är att låta växter ta upp CO2 och omvandla den till biomassa. Alltså - biomassan på jorden måste öka. Hur mycket för att det ska göra skillnad? Det går faktiskt att räkna ut om man har tillgång till data. En växt (ört eller träd) består av ungefär 75-95 % vatten och av resterande, som man kan kalla "torr" biomassa, är ca 50 % kol. Detta betyder att 100 kilo "färsk" biomassa består av mellan 2.5 till 12.5 kg kol. Om man räknar högt med ungefär 10 kg kol i "färsk" biomassa så motsvarar detta ca 37 kg CO2.
 
Hur fort växer då örter och träd under "normala, naturliga" omständigheter? Det beror på tillgång på vatten och näringsämnen. Temperaturen är på stora delar av jorden inte något problem. Ljuset är inte heller något större problem. Problemet är näringsämnen och vatten. Ju sämre tillgång på vatten ju långsammare växer de växter som är anpassade för låg vattentillgång medan de som inte är anpassade går under. Det finns inga magiska växter som kan växa snabbt med extrem vattenbrist (inte ens med hjälp av GMO - om nu någon skulle tro detta). Näringsbrist är också starkt begränsande för tillväxten. Näringsbrist betyder att något eller några av de ämnen som växten behöver är i brist i förhållande till de andra. Växter behöver ganska exakt 12 olika grundämnen (förutom kol, syre och väte) och de krävs i bestämda proportioner för att växten ska tillväxa. Ju längre tid det tar att ta upp dessa ämnen i behövliga proportioner, ju långsammare växer växten. Det finns alltså många faktorer som kan sakta ner tillväxten. Men för att binda 1000 kg CO2 behövs ca 2700 kg "färsk" biomassa.
 
Men ska vi binda CO2 går det inte att hugga ner träden eller skörda växterna och sedan "förbränna" dem. Vi kan bygga hus av trä. Vi kan använda växter till tyger, isoleringsmaterial och många andra material men vi kan i förbränna om vi ska binda koldioxiden. Vi kan alltså inte bränna kläder eller trä och vi kan inte heller använda s.k. förnybara bränslen. Det ökar inte biomassan.
 
Så, vad är det då som orsakar ökning av CO2 i atmosfären? Jo, förbränning av växter. Olja, kol och gas är f.d. växter. Så, fossila bränslen kommer från växter som inte förnyas - åtminstone inte på kort sikt. Förnybara bränslen kommer från växter som förnyas - eller? Vad är egentligen skillnaden? Jo, att vi gärna ser något som förnyas. Men är det bara förbränning av fossila bränslen som orsakar CO2-ökningen i atmosfären?
 
En komplikation i klimatproblemet är metan, CH4. Metan utgör 20 % av växthuseffekten medan CO2 står för 70 %. Metan omvandlas i atmosfären till koldioxid och vatten vilket tar ca 8 år. Problemet med metan är utsläppshastigheten. Om utsläppshastigheten är konstant är också problemet med metan konstant. Om utsläppshastigheten ökar så ökar också problemet. Att släppa ut CO2 direkt eller indirekt i form av metan minskar inte problemet CO2. Metan kommer också från växter (en del via djur).
 
Att lösa CO2-problemet utan växter är en dröm för tekniker (läs mardröm för oss andra). Och tyvärr tycks det vara enda sättet, som en tekniker drömmer om att minska mängden CO2 i atmosfären - att "fånga" in CO2 och sedan permanent "förvara" det. En idiotisk tanke. Lika idiotisk som långtidsförvaring av högaktivt kärnbränsle. Det låter sig inte göras. Åtminstone inte för rimliga kostnader men med en hög grad av okända risker. Hur länge låter sig CO2 förvaras? Och vad skulle detta kosta i den skala som är nödvändig? Ingen vet. Det enda vi vet är att förslagen lurar oss att tro att vi kan fortsätta som vanligt - "business as usual". Företagens uppenbara sätt att jiddra och förneka problemen.
 
Hur mycket CO2 släpper då företagen i olje-, kol- och gasbranschen ut?
 
De 20 företag som släpper ut mest CO2 har mellan 1965 och 2017 tillsammans stått för 480 169 000 000 ton CO2. Denna mängd motsvarar ungefär 1 300 000 000 000 ton biomassa (2.7 ton biomassa per ton CO2). Björk, exempelvis, har en vikt av ca 650 kg/kubik medan ek ca 750 kg/kubik och gran ca 500 kg/kubik. Om ett träd skulle ha en volym av ca 5 kubik och väga ca 3 ton (inkluderande rot, stam och grenar) skulle det behövas ca 430 000 000 000 d.v.s. ca 430 miljarder träd. Givetvis är det stora reservationer för talens exakthet - men det säjer i alla fall en hel del om storleksordningen.
 
Men - tyvärr representerar de 20 företagen endast en tredjedel av alla växthusgasutsläpp vilket betyder att alla utsläpp skulle motsvara 1 300 miljarder träd. Riksskogstaxeringen anger att det skulle finnas 60 miljarder träd i Sverige. Sveriges totala landyta är ca 41 miljoner hektar och ca 28 miljoner hektar beräknas som skogsmark. Det skulle alltså behövas 22 arealer av Sveriges skogsmark för att täcka utsläppen från 1965 och komma tillbaka till CO2-koncentrationen i atmosfären 1965 d.v.s. ca 320 ppm. Det betyder att 610 miljoner hektar skulle behövas. Man har beräknat att ca en tredjedel av jordens landyta, d.v.s. ca 4 miljarder hektar, täcks av olika typer av skog (FN:s jordbruks och livsmedelsorganisation, FAO, 2015). Det skulle betyda att motsvarande 15 % av denna yta måste tas i anspråk av ny mark för att lagra CO2 d.v.s. permanent binda CO2 i nyplanerad skog. Siffrorna här är givetvis mycket ungefärliga men de är förmodligen inte i underkant. Hur de än må justeras, är behovet av omfattande skogsplantering stort och kan inte vänta - och - de stora skogsskövlingar som sker måste stoppas omgående - och - det räcker inte att plantera några miljoner träd.
 
Givetvis finns det olika sätt att beräkna behovet. Ett sätt är att beräkna efter avverkning och återplantering av skog i Sverige.
 
200 000 hektar per år avverkas och 70 % återplanteras (140 000 hektar) medan resten återföryngras med andra metoder. Varje hektar beräknas återplanteras med 2000 - 3000 plantor per hektar - alltså totalt 400 000 000 - 600 000 000 plantor per år. Detta betyder att det behövs 3250 - 2167 gånger fler plantor för hela världen om 1 300 miljarder träd ska planteras. Med denna beräkning blir behovet av areal ca 455 - 300 miljoner hektar (om nu svenska förhållanden kan tas som medelvärde för trädproduktion i världen). Kanske är 610 miljoner hektar i överkant. I vilket fall är permanent plantering av träd ett sätt att lagra CO2 som inte är helt orealistiskt. Arealer kan frigöras genom att mycket av jordbruket bedrivs för att i första hand producera vegetabilier som livsmedel och inte används för att producera foder, kolhydrater typ sockerbeta och sockerrör eller energigrödor. Dessutom måste livsmedel användas effektivare.

Men istället för att öka så minskar jordens skogsareal vilket förvärrar situationen. Viktig biomassa går förlorad och tar lång tid att återställa. Det är mycket bråttom att anlägga ny skog - särskilt i den omfattning som krävs. Det är också viktigt att inte stora arealer av befintlig skog skövlas. Ekvationen bygga upp och riva ner måste fungera så att tillräckliga mängder CO2 permanent hålls bundet. Det är viktigt att också s.k. förnybart bränsle ingår rätt i denna ekvation.
 
Slutligen - det är lätt, för den som vill, att följa koldioxidökningen i världen. Koldioxidhalten i "luften" är lätt att mäta. Koldioxidhalten i "luften" mäts på många ställen i världen. Och mätningarna visar sanningen - tro inget annat.











(inlagt 2019-11-06)
läs fler artiklar

Jimmie Åkesson har ingen klimatpolitik - det är ju en så komplex fråga

(inlagt: 2019-12-03)

Vem läser IPCC:s rapporter - Miljöpartister?

(inlagt: 2019-11-28)

Ulf Kristersson åker tåg - när det är realistiskt och han slipper huttra

(inlagt: 2019-11-28)
Matematik och historiska erfarenheter saknas hos Centerpartiet

(inlagt: 2019-11-22)
Dödsmaskinerna är i full gång med att förstöra världen

(inlagt: 2019-06-27)
EU misslyckades med målet nollutsläpp 2050

(inlagt: 2019-06-22)
Preem och sanningen om koldioxidutsläpp

(inlagt: 2019-06-18)
Lögner om koldioxidutsläppen avslöjas i luftens koldioxidhalt

(inlagt: 2019-06-10)
Klimat- och naturkrisen är de två sammanlänkade största mänskliga utmaningarna

(inlagt: 2019-05-24)