ARTIKEL - läs fler artiklar
I en bättre värld har alla råd med fungerande mediciner och att vara friska

Läkemedelsindustrin är inte besjälad av generositet eller mänsklig omtanke. I takt med västliga levnadsvanor och en globaliserad värld ökar, utvecklas och sprids allvarliga sjukdomar. Vi har ingen önskan att rätta till orsakerna utan ställer vår tilltro till mediciner påhejade av en lukrativ marknadsplats - läkemedelsindustrin. Och vem vågar ifrågasätta läkemedel som ska bota den sjuke? Och vem vågar sätta ett pris på patienten och ifrågasätta kostnaden för ett läkemedel? Men, detta sker dagligen, inte bara i våra rika västländer, utan i första hand i det man kallar länder under utveckling. Men inte ens i Sverige anser sig regioner och landsting ha råd med de dyraste medicinerna.
 
Som exempel: Av 143 miljoner människor i världen, som beräknas infekterade av Hepatit-C-virus, behandlas ca. 3 miljoner patienter med fungerande läkemedel.

En liten tankeställare är just läkemedel mot Hepatit-C-virus. En icke vinstdrivande organisation, DNDi (Drugs for Neglected Diseases initiative) har med stöd av bl.a. Läkare utan gränser, Médecins Sans Frontières, och Institut Pasteur, i samarbete med ett egyptiskt läkemedelsföretag, Pharco Pharmaceuticals, arbetat fram ett läkemedel som i kombination med ett befintligt, botar 97% av patienterna i kliniska studier - för en behandling på 12 veckor som kostar 1500 Skr. Gilead och Abbvie, två giganter inom läkemedelssektorn, erbjuder också behandlingar - för ca. 400 000 Skr respektive ca. 200 000 Skr. Men priset varierar beroende på land och år från ca. 100 000 Skr till nära 700 000 Skr.
 
Läkemedel och andra medicinska produkter, som exempelvis vacciner, är en mångmiljardindustri. Ett antal giganter tävlar med varandra om att hitta ekonomiskt framgångsrika mediciner. Läkemedelsindustrin är en spekulationsverksamhet av enorma mått där satsningar på framgång leder till enorma vinster eller uppköp. Läkemedelsindustrin är ett tydligt exempel på hur vinstmaximeringsstrategi i dess verkliga nyliberalistiska mening har drivits hårt, medan skattebetalare i "rika" länder knäar under bördan från rekorddyra mediciner. Och, vem vågar protestera mot att svårt sjuka cancerpatienter får tillgång till de nyaste och de synnerligen dyra medicinerna? Och, vem vågar påstå att många allvarliga sjukdomar skulle gå att undvika med en bättre livsstil - bättre diet och mer fysisk aktivitet? Vem vågar påstå att socker inte bara är fullständigt onödigt att sätta i sig utan även skapar ohälsa? Vem vågar påstå att det bröd vi äter, den pasta vi äter, de mängder godis och kakor vi sätter i oss tillsammans med läsk och juice inte bara ger fetma utan också ohälsa? Det behövs ingen högkvalitativ forskning för att visa att raffinerat socker och "vitt" mjöl är både ohälsosamt och onödigt - det är redan känt. När 100 ton gammalt godis är värt att smuggla mellan Sverige och Danmark måste man tänka efter. Det är inte sockerskatt som driver fram smugglingen utan begäret efter drogen socker. Likt andra droger men med många, många fler missbrukare leder konsumtionen av sötsaker och söta drycker till ohälsa.
 
Bakom missbruket, såväl som bakom de medicinska behandlingarna av dess följder, finns en synnerligen lukrativ marknad. Sockerindustrin och läkemedelsindustrin består av ett fåtal giganter som spelar på den globala marknadens spelplan. De insatser och vinster som omsätts är enorma.
 
De 10 bäst sålda läkemedlen 2018:
Medicinen mot reumatism Adalimumab, ca. 179 miljarder Skr.
Cancermedicinen Lenalidomide, ca. 87 miljarder SKr.
Cancermedicinen Pembrolizumab, ca. 65 miljarder Skr.
Cancermedicinen Trastuzumab, ca. 64 miljarder Skr.
Cancermedicinen Bevacizumab, ca. 63 miljarder Skr.
Cancermedicinen Rituximab, ca. 62 miljarder Skr.
Cancermedicinen Nivolumab, ca. 60 miljarder Skr.
Förmaksflimmermedicinen Apixaban, ca. 58 miljarder Skr.
Vaccinet Prevnar 13, ca. 52 miljarder Skr.
Psoriasismedicinen Ustekinumab, ca. 52 miljarder Skr.
En nätt summa på ca. 750 miljarder Skr för de 10 bäst sålda medicinerna 2018 men då finns det ett hundratal eller tusental ytterligare mediciner.
 
Den globala läkemedelsindustrin ökar varje år sina intäkter - 2018 beräknades dessa till ca. 10 000 miljarder Skr och beräknas stiga till över 12 000 miljarder 2020. Det största bolaget, Pfizer, beräknades ha ca. 480 miljarder Skr i totala intäkter 2018 medan det "minsta" av de 10 största hade 200 miljarder Skr i totala intäkter.
 
En intressant kommentar som kan ge ett perspektiv på ohälsotendenserna i världen är: "Med ökat tryck att utveckla mediciner för att möta en allt mer ökande efterfrågan i världen, arbetar läkemedelsbolagen oförtröttligt för att ge patienterna de mest innovativa och högteknologiska behandlingarna." Men de kommer med ett allt högre pris. Alternativ till dessa oftast s.k. biologiska läkemedel, biosimilarer, blir aktuella först efter att patenten för originalmedicinen går ut.
 
Som jämförelse genererade världens 25 största mat- och dryckföretag 2018 (bl.a. Anheuser-Busch, Nestle och Pepsi) ca. 6 750 miljarder Skr i totala intäkter och en nätt vinst på 1 250 miljarder Skr.
 
Inte bara bekämpningsmedel, som finns i många av våra livsmedel, utan även raffinerade kolhydrater, socker, bör betraktas som gift, som leder till ohälsa. Vi vet mycket om denna ohälsa som ett resultat av det vi sätter i oss, men det är också mycket som vi inte vet. Och, det värsta är att alldeles för lite pengar satsas på forskning som klargör sambandet mellan orsakerna i vår livsstil till olika svåra sjukdomar. Läkemedelsbolagen har inget intresse av att satsa på denna typ av forskning. Det ligger i sakens natur - det tjänar inget på friska människor och det är inte heller deras jobb. Det är samhällets ansvar att se till att medborgarnas hälsa är god. Det är också samhällets ansvar att använda medborgarnas skattepengar så ansvarsfullt som möjligt. Sjukvården är inget tecken på detta.
 
Läkemedelsbolagens forskning och utveckling beräknades 2018 till 470 miljarder Skr i amerikanska bolag, 340 miljarder Skr i europeiska bolag och 130 miljarder Skr i japanska bolag. Hur mycket satsar samhället på forskning och utveckling för att vi inte ska bli sjuka? Den medicinska forskningen är huvudsakligen inriktad på läkemedel så att vi ska bli friska - men då är vi redan sjuka.
 
Så här beskriver läkemedelsindustrin själv sin verksamhet: "At biopharmaceutical companies across America, people go to work every day with the mission of helping patients. We stand for hope, treatments and cures that make a difference in millions of patients´ lives. We are committed to ensuring access for all patients to the medicines they need and for preserving a strong economy with vibrant research and valuable jobs. We also stand behind the medicines we create and the value they provide not only to patients, but across the health care system."
 
Hur formulerar våra politiker sig själva och sin verksamhet för att medborgare ska slippa bli sjuka? Tänk vilka kostnader i sociala försäkringar, sjuktal och sjukvård detta skulle bespara oss. Kostnader som den som förgiftar det vi äter inte betalar. Detta är vad ekonomer kallar externaliteter men borde gå under begreppet allmänfarlig ödeläggelse, vilket ju som bekant är straffbart. Sockerskatt precis som bekämpningsmedelsskatt är en kostnad som borde betalas för den ödeläggelse som producenten orsakar vår hälsa och vår miljö. Istället får producenten subsidier d.v.s. skattepengar för att framställa det vi äter. Vi betalar alltså för det vi äter, vi betalar bidrag till den som producerar innan vi ens har köpt varan och vi betalar för den ohälsa det vi äter ger oss. Ekvationen går sannerligen inte ihop med kravet på fria marknadskrafter som under konkurrens ska utveckla bättre och billigare varor.


(inlagt 2019-06-23)
läs fler artiklar

Stäm regeringen!

(inlagt: 2019-07-11)

Är raffinerat socker och raffinerat mjöl gift?

(inlagt: 2019-05-26)

Att odla hälsosamt

(inlagt: 2019-03-01)
När kolistin blir oanvändbart finns ingen antibiotika kvar - det är dags att vi förstår

(inlagt: 2018-02-08)
Att tänka på om man vill ha nitritfri julskinka

(inlagt: 2017-12-17)
Ekologiska ägg, Livsmedelsverket och Svenska Dagbladet

(inlagt: 2016-10-29)
En cancer orsakad av exponering för pesticider erkänd som yrkesskada i Frankrike.

(inlagt: 2015-06-19)
Skulle du doppa ditt husdjur i nervgift?

(inlagt: 2015-06-12)
Sydsvenskan påstår att forskning visar att vi har allt mindre gift i våra kroppar

(inlagt: 2014-10-10)